Syltbullebloggen

måndag 6 februari 2006

En strylsam historian`z

Vi satt och strylade långt efter todringen. Vi såg självaste Toder där ute, utanför fönstret, hur han smög omkring och vreblade.
Plötsligt kom en vibryl fram bakom Toders rygg och förde honom mot en s.k. hetbar längre bort. Denne jesklade lustigt på sin vreblande hatt och kastade strylbröd omkring sig. Toder blev dödsförskräckt! Det såg mycket lustigt ut i våra ögon och än i dag kan vi dra på smilbanden åt denna fresklade händelse. När han sen såg att det bara var Blyber smetlade han gratäng på smitaget.
Det föreligger nämligen att man ska igenkänna Blyber i sin jebyskeldräkt, men eftersom Toder inte var kromatisk den natten kan han ju tugga på sin egen spetälska, så att stryla. När nu bebådelsen snart är inne, vill vi framhäva bagaget på sådana sätt att man inte längre kan tugga på dess grävling. Den smeteln vi förtärde under todringen gräver sig ännu lägre ner i Blebers (ej att förväxla med Blyber) fraktal som inte är gräddnosig. Det var väl allt jag hade att förtälja denna gång.
På återsmeblande.

1 Comments:

  • Vad mig anbelangar rör det sig om ingenting mindre än en fisketävling där vinnaren drar det tyngsta lasset.

    By Anonymous Anonym, at 6 mars 2006 kl. 18:15:00 CET  

Skicka en kommentar

<< Home